Om dans
Jag vill skriva om dans. Om virvlande, vinande vinddrag. Om vackert. Nästa vecka ska jag tillsammans med Favillas vikarie Fredrik Holmström upp till Södertälje för att hålla workshops och show för en klass gymnasieelever. Vi ska dansa och snurra tillsammans. Och jag vill förtvivlat gärna ge dem en lustfylld upplevelse utan rädsla. Inget bedömande, inget rätt, inget fel. Såhär tycker jag:
Dans är inte: självkritiska blickar i en spegelvägg, muskler som slits så hårt att de går sönder, ett rörelsemönster att vara fast i, tafsande på en klubb, snyggast kläder, perfekt, förbestämt, utdömande, elitistiskt, bara till för vissa, att inte vara tillräcklig, att inte vara stark nog, ömmande kropp, bättre nästa gång, tröttande och pinsamt.
Dans är: gudomligt, fritt, rörande, lekfullt, obestämt, vad det vill vara, improviserat, från hjärtat, för kroppen, med kroppen, styrka, balans, delaktighet, uttryck, skönhet, fulhet, skratt, eget, tillsammans, byggande, växande och ursprungligt.