(detta inlägg är inspirerat av vår kära kollega Momo)

Vi är elddansare. Våra shower är en sammansmältning av eldkonst, modern dans och artisteri. Vi jobbar med dynamik, kostym, musik, koreografi och uttryck för att väva ihop shower som hänför publiken och lämnar en magisk känsla efter sig.

När folk inte riktigt vet vad vi sysslar med brukar en eller flera av följande tre frågor komma upp i olika formuleringar.

• Jaha så ni typ snurrar på saker som brinner?
• Kan ni äta eld?
• Åh, är ni såna där eldsprutare?

Så därför tänkte vi att det kanske kunde vara läge att reda ut begreppen.

Jaha så ni typ snurrar på saker som brinner?

Ja och nej. Vi har flera redskap som vi snurrar på, såsom poi (bollar av eld på kedjor) och olika stavar. Det är dock inte det enda vi gör. Eldkonst för oss handlar om en blandning av trick (till exempel snurrande på olika sätt), dans och uttryck. Att snurra ett par brinnande poi är inte svårt, att bygga en dynamiskt intresseväckande eldshow kräver däremot år av träning.

Kan ni äta eld?

Nej, vi äter inte eld – det är lite av en fysisk omöjlighet 😉 Däremot så slukar vi ibland eld, alltså släcker facklor i munnen. Vi jobbar även med olika transfers, det vill säga att vi låter bränsle brinna på huden. Folk tror ofta att vi smörjer in oss med speciella krämer eller skydd av olika slag när vi gör detta men det gör vi faktiskt inte – det är inga ”trick” utan det ni ser är det vi gör. Dock har vi tränat i många år under erfarna eldartisters ledning så det är inte något man ska försöka sig på hemma i vardagsrummet.

och så den kanske viktigaste frågan…

Åh, är ni såna där eldsprutare?

Nej. Vi varken sprutar eller blåser eld av en enkel anledning – det är för farligt.

Helt utan eldblås är våra eldshower redan fysiskt påfrestande för oss som artister. Vi använder lampolja som bränsle och hur vana och försiktiga vi än är så andas vi in farliga ångor varje gång vi gör en show. Och vi hinner med rätt många shower per år. Tittar man på den toxikologiska informationen för lampolja (källa: swedhandling.com) kan man läsa att inandning av ångor ska undvikas eftersom det kan leda till huvudvärk, trötthet, yrsel och illamående. Vid höga halter kan reaktionstid och minne försämras och medvetslöshet och andningsbesvär tillkomma.

Om man då dessutom blåser eld så har man lampoljan (eller det bränsle man nu använder) i munnen. Det innebär att man riskerar att få ner vätskan i luftvägarna och lungorna. Så vad händer om man råkar svälja lite lampolja?

”Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett dygn om produkten via förtäring eller kräkning kommit ner i luftvägarna”.

Och det behövs inte mycket för att skadan ska ske:

”Redan några milliliter i lungorna kan förorsaka lunginflammation”.

En kemisk lunginflammation påverkar hela kroppen. Det bästa som kan hända? Din lungkapacitet nedsätts temporärt några veckor/månader, du behandlas med antibiotika och blir helt återställd. (För oss innebär det dock veckor av inställd dansträning och shower vi inte kan göra). Det värsta som kan hända? Du dör. Inflammationen sprider sig exempelvis till hjärtsäcken och ja, du dör.

Men vadå det är väl bara att låta bli att svälja oljan? Meningen är ju ändå att du ska spruta ut den? Jo, det kan man ju tycka. Problemet är att på scen kan vad som helst hända. Det krävs så lite – att du snubblar till på en ojämnhet i marken, att du får en knuff i ryggen, att du behöver fokusera på något som händer i publiken ett ögonblick – och så har du plötsligt fått ner lite olja i lungorna. Det är inte alla som sprutar eld som får kemisk lunginflammation och det är absolut inte alla som får kemisk lunginflammation som dör. Men i många fall får den drabbade en konstant nedsatt lungkapacitet och det är inte hållbart när man som vi jobbar med kroppen som sitt främsta redskap.
Om du vill veta hur det kan vara att ha kemisk lunginflammation.
En artikel som också belyser problematiken. 

Sen finns det förstås en massa andra anledningar till att inte spruta eld såsom att det estetiskt inte passar i alla shower, att det finns så många snyggare sätt att göra stora eldmoln och att det kräver en förberedelse som inte alltid är så snygg på scen (fyll munnen med vatten och titta dig i spegeln så förstår du vad jag menar) men den största anledningen till att vi inte sprutar eller blåser är faktiskt att hälsorisken är för stor. Vi är dansare och arbetar med kroppen varje dag. Det finns inget arvode i världen som kan väga upp för den risken och vi vill att våra kunder känner sig helt trygga i att vi alltid levererar magiska, unika och säkra eldshower, både för publiken och för oss själva.

Ta hand om er!

Linda